Ligger i sängen och myser med min missfärgade morgonrock och lite äppelbitar. Det har varit en lång dag men som alltid på söndagar kan jag inte ta mig från steget mysa i sängen till sova i sängen. Det är ett stort steg just på söndagar, alla andra dagar går det utan problem.

Imorgon ska vi ha sista mötet inför Alive och efter det måste allting vara i sin ordning och som vi tänkt oss tills på lördag. Det känns så sjukt skrämmande att det är nu till veckan. Som vi ungdomar har kämpat för det här och jag känner mig så sjukt stolt att vi har klarat det utan ungdomsledare och allt.

Allt går om man vill. Med de fina orden avslutar jag detta inlägg och hoppas på att få lite inspiration till braiga inlägg i veckan. Puss på er.