Idag känner jag sån tacksamhem. Allting jag har gått och oroa mig för har fallit på plats och det känns så fruktansvärt skönt. Bland annat så har jag och rektorn hittat en lösning till 'nationellaprovet-problemet' så nu kan jag åka med tjejerna till kreta! Ett världsligt problem i och för sig och jag kan nästan känna mig lite elak när jag går och oroar mig över sådana saker när det finns människor som istället oroar sig över om dem verkligen vågar komma hem ikväll, eller om dem har något hem att komma till överhuvudtaget.

Hur som helst så har en stor klump i min mage släppt nu och jag känner mig riktigt glad! Nu måste jag dock plugga och sen efter det blir det ett hårt spinningpass, har inte kört slut på mig på hur länge som helst känns det som så det ska bli skönt. Vi hörs sen hörni!